På Änglavingar 


Sedan jag börjat se änglar lyser änglarna med sin närvaro allt mer. De bär på så mycket kärlek och omtanke.

De är till och med med oss på seanser i hopp om att få ge ett budskap till sin kära skyddsperson. Som häromdagen när jag var iväg i Åstorp för en liten seans. Den unga kvinnans ena skyddsängel lös i en blå vacker färg och började ivrigt prata om saker som bara hon och hennes vänner visste om. Små avslöjanden som jag annars inte hade kunde veta något om, om inte ängeln hade viskat det i mitt öra.

En eftermiddag som bjöds på blandade känslor som skratt, gråt och glädjetårar. Ett möte jag sent kommer att glömma. Och med det säger jag godnatt 💞

Text av: Theresa Kristensson

Annons

Lite extra energi och magi när jag skriver


Jag får fylla på med lite extra energi och ”magi” när jag skriver.

Jag ska försöka ha som mål att försöka skriva två kapitel i veckan.  Jag får se hur detta kommer att sluta för det är inte alls samma stuk som i den förra boken. Antingen gillar man det eller inte.

Här kommer ett litet smakprov:

Sent igår kväll när jag satt tillbakalutad i soffan lös en blixt plötsligt upp den mörka natthimlen som gav mig känslan att just nu är det någon som håller på att lämna jordelivet. Jag blev inte rädd, utan jag överöstes med en varm förundran av en magisk känsla att få komma hem igen. En som väntat länge och som förtjänar lite avkoppling.

Det var en äldre man. Han var inte så värst lång. Han var kal på huvudet och gick oftast i förstora kläder. Gärna i stora skjortor som hängde fritt över byxan tillsammans med en lagom tunn jacka som han gärna bar året om. Mode för honom var långt ifrån hans livstid. Med honom såg jag en gård. En gård som han verkar ha vistats större delen av sitt liv. En som inte kommer från Skåne.

För mig var denna blixt en portal till himlen och en stark känsla som sa att nu ska det firas med dunder och brak. Ingen oro för vad han lämnar efter sig, utan återvänder tillbaka till andevärlden med ett gott mod i sitt hjärta.

Text av: Theresa Kristensson

Låter mig inspireras 


Med lite mer skinn på näsan låter jag mig inspireras av mig själv och mina andliga upplevelser som andevärlden ger mig vilket jag tycker är passande nu när jag är igång med den andra boken. Den här boken kommer att handla om att jag har blivit starkare och modigare i mitt sätt att hantera besökarna från andra sidan.

Så de andar och spöken som hemsöker mig tar jag mer än gärna emot om de vill göra väsen av sig eller ej. Det ger mig inspiration till att skriva och fylla ut mina rader till sista punkten är satt. Och utan att vilja låta att anden eller spöket ska känna sig vilsen så hjälper jag dom såklart över till andevärlden där de faktiskt hör hemma på riktigt!

På återseende 😊👻

Text av: Theresa Kristensson