En Ande som pussar Figo


Det var inte bara jag som upplevde andar här hemma. Min älskade hund Figo var minst lika mottaglig som mig när han levde, så jag klandrar inte honom för att inte vågade vara ensam hemma. Han fick alltid vara hos mina föräldrar när jag var iväg på min praktik.
Som ni ser på den första bilden försöker en ande sträcka sig fram och pussa Figo. Man ser att huvud, hals och axlar hör ihop.

Och här svävar den iväg…

Text av: Theresa Kristensson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s