Jag säger det igen. Jag fullkomligt älskar att göra mina ängla-själsresor över land och rike. Änglarna blir glada och ivriga när de märker att jag ser dom. Ibland kan jag bli lite full i skratt, som tex igår, när jag for iväg på en ängla-själsresa till en person vars hennes vita skyddsängel berättade för mig:

– ” Jag har varit med dig sedan du tog dina första andetag. Jag tar hand om dig som om du vore mitt mitt eget barn. Jag har suttit otaliga gånger hos dig och vyssat dig till sömns när du var bäbis. Jag har läst sagor för dig när du var barn, men som tyvärr inte fick din fulla uppmärksamhet då.”

Jag tyckte det såg ganska roligt ut när ängeln försökte koncentrera sig när den många gånger ville läsa godnattsagorna för sin skyddsperson. Istället började den sjunga små nattvisor och då somnade hon gott i sin säng.

Jag minns ett annat tillfälle när en lärarängel dök upp vid sin skyddspersons sida som var så roligt att se. Det var när en ung person satt och studerade. Denna gula ängeln tog på sig ett par läsglasögon och höll i en pekpinne för att försöka hjälpa henne på bästa möjliga sätt. Och när den inte behövde inflika något stod den sådär tufft lutande mot hennes stol där hon satt. Och i vissa stunder stod den hängandes över henne för att lägga näsan i blöt i hennes tankesätt att tänka. Ibland stod den och gestikulerade hej vilt för att visa och förklara för henne genom telepatiska inre bilder på hur hon kunde se på läran på det enklaste sättet att studera.

Och gissa om denna härliga lärarängel tog sitt uppdrag på största allvar. 😆

Åh, vilket gott skratt jag fick när jag fick ta del av denna härliga syn. Länge leve våra änglar 💞💞💞💫💫💫

Text av: Theresa Kristensson