Mario

20130424-152958.jpg

Idag vilar mina tankar på en väldigt nära och kär vän som tyvärr inte längre är med oss. En mycket rolig, känslig och tuff kille på samma gång. Tyvärr var han fast i skiten och jag såg många gånger hur han valde att bedöva sin smärta med droger.

Jag minns vissa morgnar då jag hade flyttat hemifrån till min första egna lägenhet, hur han brukade plinga på dörren för att ha någon att prata med innan han vandrade vidare hemåt. Han var så nyfiken på andevärlden och ville alltid lyssna på mina upplevelser av det övernaturliga.

Men när jag skulle berätta blev han alltid så himla rädd och bad mig att inte fortsätta meningens slut. Det får mig att le när jag tänker tillbaks på den tiden. Och jag minns att vi alltid hade samma torra humor som bara han och jag garvade åt medans de andra bara tittade på oss och skakade på huvudet. När man inte fick skratta så skrattade vi och det gjorde till att vi blev så fjantiga tillsammans.

Jag minns honom med kärlek! Jag kan undra än idag vad det hade blivit av honom om han hade levt. Efter det att han har gått över till andevärlden har jag träffat honom två gånger. En gång var i en dröm och en annan gång i en meditation.

Min dröm handlade om att jag studerade och jag hade tunga skolböcker i min famn där jag gick på en asfalterad uppfart då jag plötsligt tappade greppet om böckerna. Jag böjde mig ner och satte mig på huk. Plötsligt plötsligt från ingenstans såg jag Mario framför mig.

Allting stannade upp. Vi tittade på varandra och började plötsligt asgarva så som vi alltid gjorde och jag fick äntligen den kramen jag så önskade. Sedan vände han sig om och vinkade till mig och sa:  – Vi ses snart igen…

Och det gjorde vi. Några månader senare träffades vi igen i en meditation. I meditationens värld satt jag på en kulle med härlig grönska omkring mig. Han kom och slog sig ned bredvid mig och våra blickar möttes åter igen. Vi behövde inte säga något till varandra eftersom vi visste båda två att våra tankar sa mer än tusen ord. Vi log mot varandra och med det visste vi båda två att vi återigen skulle ses igen…

Vi ses snart igen, min vän 💞
Kram på dig!!!

Text av: Theresa Kristensson

5 tankar på “Mario

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s